Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften Nature den 24 september 2009.[1] Planetens gränser är också namnet på dess mest kända rapport, Limits to growth. Den mest överskridna planetära gränsen är biologisk mångfald, då arter utrotas i onaturligt hög hastighet, som följd av mänsklig aktivitet. Vi lever idag i det sjätte massutdöendet, föregånget av utrotningen av dinosaurierna för cirka 60 miljoner år sedan. Skillnaden är att det massutdöende vi ser idag är orsakat av mänsklig aktivitet snarare än en naturkatastrof. Klimathotet hamnar på tredje plats av våra planetära överskridna gränser men får trots det störst uppmärksamhet av våra planetära gränser.

Idén att planeten jorden har gränser såväl fysiskt i rummet som beträffande naturresurser och som ekosystem betraktat har blivit allt mer framträdande under senare decennier, framförallt efter 1972 då rapporten Tillväxtens gränser (engelska: The Limits to Growth) publicerades.[2] Även James Lovelocks gaiateori, där jorden ses som ett självreglerande biologiskt system men med gränser för vad den kan tåla, kan ses som ett tankesystem i samma riktning som Planetens gränser.

 

The Doughnut Economy – en ekonomi inom planetens gränser

Kate Raworth berättar om The Doughnut Economy på Tällberg forum 2013. Foto: ML Kristola/Sveriges Radio:

– Sättet ekonomi lärs ut på är enormt viktig. De modeller av samhället man får med sig kommer sedan, utan att man är medveten om det, att påverka ens syn på världen. Den påverkar världsbilden hos journalister, läkare, advokater, politiker och företagsledare och hur de kommer att tala om ekonomi i framtiden.

Det säger Kate Raworth ekonom och forskare vid Oxfords universitet som grundat The Doughnut Economy.

– Tänk på alla studenter som läser ekonomi i Europa, Amerika, Brasilien, Sydafrika, Indien. Vilka modeller får de instoppade i huvet idag som kommer att påverka hur de fattar beslut år 2030, 2040? Det spelar verkligen stor roll.

– Vi måste börja konstruera om den här världsbilden, baserat på vad vi lärt oss om miljökriser, sociala orättvisor och om komplexa adaptiva system – alltså att allt som händer i världen inte är förutsägbart, utan att den ständigt förändras och är fylld av överraskningar.

Det var när Kate Raworth för första gången såg en bild som beskrev forskningen om planetens gränser som hon insåg hur man kunde beskriva en ekonomi som tog hänsyn både till behovet av ekonomisk utveckling, företagens vilja att göra affärer och en frisk miljö.

– Jag fick en adrenalinchock. Här såg jag, ekonomen, tydligt ett diagram, en cirkel med de nio viktigaste biofysiska systemen på jorden och de gränser naturvetenskapliga forskare säger att vi måste hålla oss inom för att undvika oåterkallerliga förändringar vad gäller klimatet, färskvattenanvändning, markanvändning, förlust av biologisk mångfald och så vidare.

Kate som då jobbade på den stora brittiska biståndsorganisationen Oxfam, lade till en ring i mitten av cirkeln för att beskriva alla människor på jorden som ännu har skriande behov av ekonomisk utveckling för att ta sig ur fattigdom och misär. När det nya diagrammet var klart såg det ut som en bulle med hål i, en munk, doughnut på engelska. Och the Doughnut Economy var född.

– Alla människor behöver ju resurser för att få vatten, mat, energi, kläder, hus och transporter, men hur ska vi uppfylla de behoven, utan att samtidigt gå utanför den yttre cirkeln, planetens gränser.

– Det är en balansakt som innebär stora politiska och tekniska utmaningar men också möjligheter för företag och länder att säga vi kan göra det här på ett mer resurssnålt sätt, säger hon.

Kate Raworths Doughnut Economy fick stor uppmärksamhet i samband med FNs stora hållbarhetskonferens RIO+20 och hon är en eftersökt föreläsare både på universitet och i företagsvärlden. Det bästa med modellen tycker hon är att den inte ger några enkla svar, utan har bjuder in till olika lösningar.

– Det blir en mötesplats där människor kan komma med olika lösningar.

Vissa säger: det här är varför vi behöver grön tillväxt. Medan andra svarar: det här är varför vi inte kan ha någon tillväxt alls. Vissa kan säga: det här är varför vi behöver ekologisk odling. Medan andra slår fast: det här är varför vi behöver genmodifierade grödor.

– Väldigt olika svar på utmaningarna alltså, men vi kan ändå enas om de grundläggande förutsättningarna, för att sedan gå vidare och börja lösa problemen.

Marie-Louise.Kristola

 

Doughnut Economy och planetens gränser.

 

Doughnut Economy visar att syftet och målet med en hållbar utveckling bör vara social/kulturell hållbarhet (mitten) och att ekonomin ses som ett verktyg för att uppnå detta. Samtidigt som planeten (yttersta lagret) är vår enda resurs.